.

Vet inte var av alla mina problem jag ska börja..
Orkar bara inte med skiten längre .. att allt kan falla så jävla fort för en person!
jag orkar inte detta mer.. allt bara rasar för mig.. klarar inget själv längre..

Vill träffa mamma nu .. se ditt stora leende ..
Komma hem och du sitter vid tven och frågar hur dagen varit ..
Saknar dig .. Våra bråk vi hade om ingenting alls för vi var för lika varandra..
ALLT är borta det enda som finns kvar är minnen .. Dom kommer jag alltid bära med mig.
Snälla kom tillbaka så jag kan träffa dig. Känna din närhet så jag blir tryg..
Behöver dig nu mamma !
Vi pratar knappt om dig hemma längre för det blir en obehaglig stämning varje gång..
Jag har fått lite smycken som var dina av pappa .. Dom har jag alltid på mig.
Och den ringen du fick av pappa när jag föddes och ett hjärta som var ditt har jag runt halsen
Så jag vet att du är med mig var jag än går, så jag kan känna mig tryg..
Önskar verkligen att du kunde komma tillbaka .. men det har gått 4 år nu..
Och jag vägrar att inse att du faktiskt är borta .. jag kommer aldrig mer träffa dig !
Du är borta nu och föralltid :'(